Är det svenska språket hotat av internet?

Idag använder vi mer än någonsin oss av sociala medier och SMS för att kommunicera med varandra. Ur detta har det fötts fram en så kallad ”internetsvenska”, där det anses vara brukligt att använda sig av förkortningar och slangord, som egentligen inte tillhör det svenska språket. Men är det verkligen det absolut värsta som kan hända det svenska språket att vi mer och mer försvinner från det traditionella sättet att föra oss i text och språk?

Nja, det skulle jag inte påstå. Många människor är helt och hållet beredda på att de kommer möta ett språk som inte är hundra procent korrekt. Jag använder själv mig mer än ofta av diverse förkortningar och kontrollerar inte alltid min stavning när jag skriver över sociala medier och över SMS. Däremot är det såklart viktigt att man övar på att göra det. Det kan nämligen vara lämpligt att skriva mer formellt och korrekt när du skriver ett jobbmejl eller något annat viktigt. Tyvärr så är det många, framförallt yngre människor, som inte ens gör det, och om man inte skriver mer formellt någon annanstans, som på exempelvis en blogg eller liknande, så kan det självklart vara lämpligt att man övar på det genom att försöka skriva vissa inlägg på Facebook eller andra sociala medier som mer formella.

Albert Mehrabian är en iransk professor vi UCLA. Han hävdar med sin teori ”Regel om kommunikation” (Wikipedia 2019, Albert Mehrabian) att i kommunikation som sker öga mot öga är ansiktsuttrycket hela 55% av sättet man förmedlar sina känslor, och endast 7% ord (resterande 38% betoning och tonläge). Är inte detta någonting som skulle vara problematiskt i en konversation över en chatt eller dylikt? Det kan man säga att det var, men människan var faktiskt snabb med att lösa det här genom att först börja använda sig av diverse tecken för att forma så kallade smileys, som kan användas för att betona vilket typ av tonläge man förde sin talan i. Sedermera utvecklades detta även till det vi idag rätt ofta använder, så kallade ”emojis”, vilket är mer avancerade små bilder som kan tala om hur skribenten känner.

Visserligen är det en generationsfråga hur man använder vissa uttryck och förkortningar. Något som betyder en sak för mig kan betyda en helt annan sak för någon annan. Ett bra exempel på detta är när den förre detta brittiske premiärministern David Cameron avslutade sina SMS med ”lol” i tron om att det betydde ”Lots of love”, när det i själva verket betyder ”Laugh out loud”. Det här är något som inte är helt ovanligt, och kan skapa förvirring inom vissa läger. Min pappa kanske inte alltid förstår vad jag menar om jag i en konversation använder mig friskt av förkortningar, medan det är en självklarhet för vänner i min egen ålder.

Sammanfattningsvis anser jag det vara en överdrift att säga att det svenska språket skulle vara hotat och att vi på något sätt är på väg att utarma det. Däremot bör man vara uppmärksam på vem man konverserar med, samt vilken situation, och att man väljer språkliga grepp därefter. Att använda sig av förkortningar och slangord borde ses som ett sätt att utveckla det svenska språket, inte att vi monterar ned det.

Källförteckning:

Webbsida: Wikipedia (2019). Albert Mehrabian. Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Albert_Mehrabian, hämtad 2019-01-20

Emil Flisbäck